Simulering

Hur ska kamprofilen se ut, hur stor ska plenumvolymen vara eller vilken utformning ska det vara på insuget eller avgassidan för att maximera verkningsgraden . Svaret på de frågorna kan fås genom omfattande praktiska tester eller så kan ett lämpligt motorsimuleringsprogram användas med avsevärda vinster i tid och pengar. Genom att specifiera de ingående komponenterna kan funktioner optimeras i t ex GT-Power. Atom racing egna empiriskt utvecklade motorprogram används för att hitta rätt på kort tid.

Hur bra kan man lita på motorsimuleringar?- Ett litet exempel är när analys gjordes av Kawasaki ZX10-R -04 med en litereffekt på 170hk så visade ATOM:s program att två av insugstrattarna borde vara 20mm kortare, sagt och gjort, 20mm klipptes bort (gummitrattar) och bromsningen visade att det gav 3hk på toppen utan att tappa effekt på något varvtal, detta med trattar som delvis tappat sin radie!.

Modelluppställning i GT-Power.

I GT-Power så kan man optimera enskilda delar eller så kan man använda sig av mer avancerade "Design of Experiments"- DOE för att hitta den bästa kombinationen av ett stort antal parametrar.

Exempel på optimering av ventil-duration och ventil-lyft.

Om motorn har nytt insprutningssystem eller om spridare eller bränsletyp är utbytt kan man enkelt generera en grundmapp för bränslemängd.

Har motorn variabla ventiltider-VVT fås en grundmapp hur dessa ska styras.

Eller så kan man minska trottlingsförlusterna och därmed öka verkningsgraden med hjälp av rätt inställning på VVT:n. Nedanstående exempel är för normal motorvägsfart.

Effektkurvan från simuleringen ger en uppfattning om hur effektregistret blir med olika inställningar- här test av två olika avgas-system.

På komponenter med komplicerade flöden räcker inte GT-Power till så där används CFD program istället.

CFD på diesel förbränning.

CFD utvärdering av insugsrestriktor till Formula Student motor där hastigheten är "chokad".